6 juli 2012

En 300 år gammal bebis

Idag skulle du fyllt 4 månader. Du är vår bebis. Vi kommer alltid ha en bebis. Om pappa och mamma blir gamla, sådär en 70 år eller så, då kommer vi fortfarande ha en liten bebis. En alldeles perfekt och underbar liten bebis. Det är en väldigt vacker tanke.

När du var här nere med oss på jorden tittade vi så många gånger in i dina djupa kloka ögon. De där trofasta ögonen som bara du hade. De där ögonen som såg rakt in i våra ögon och sa till oss:

  • Mamma, jag älskar dig, du behöver inte vara rädd allt kommer att bli bra.
  • Pappa, oroa dig inte för mig, din kärlek är allt jag vill ha.
  • Lasse, du är den bästa storebror som finns och jag är din lillebror för alltid oavsett vad som händer.
  • Jag vet allting. Jag är inte rädd. Det skall inte ni heller vara. Jag valde att komma till er för att ni är så fina, varma och kärleksfulla människor. Jag såg att ni ville, vågade och kunde ta emot min enorma kärlek till er. Jag kom för att lära er. Lära er att livet är en gåva. Jag är er gåva. Då likaväl som nu. Ni gav mig det lyckligaste livet jag kunnat tänka mig. Jag ger er styrkan att fortsätta leva och styrkan att fylla livet med kärlek. Jag älskar er i evighet.

Så klokt talade Olles ögon till oss. De talar ännu. De ögonen tillhörde en liten bebis. Men vi tror att bebisen var mycket, mycket gammal. En 300 år gammal bebis brukar vi säga. För hur skulle han annars kunna förmedla så mycket vishet och så mycket klokskap. Det är ett privilegium att ha träffat en så vis gammal själ som Olle.  Han kom till oss och det är vi oändligt tacksamma för.

En annan person jag är oändligt tacksam över är Ida Kedling. Ida gav oss den finaste gåva vi kunde ha fått. En familjefotografering. Den 7 maj fotograferade vi oss i hennes fotostudio i Gävle. På vår bröllopsdag. Då visste vi inte att vi bara hade några få dagar kvar tillsammans med Olle. Därför är minnet av den dagen och alla de bilder vi fick helt ovärderliga för oss. Ida, jag vet inte hur jag skall kunna tacka dig. Inga ord räcker till. Men din givmildhet kommer för alltid ha en väldigt speciell plats i våra hjärtan och i vårt hem. Tack så mycket!


Några av de ovärderliga bilder vi fick av Ida:















8 kommentarer:

  1. Träffade tyvärr inte Olle mer än ett par gånger,hans kloka ögon glömmer jag aldrig-är helt säker på det du skriver, Evelina att han var en gammal själ som ville komma till just er vart skulle han annars ha fått så mycket Kärlek <3 Han visste att hans tid skulle bli underbar med er!
    Så härliga foton:)
    Stor Kram till er-fina familjen Stark/Anneli

    SvaraRadera
  2. Håller med Anneli,om Olle inte hade kommit till er vart skulle han då ha tagit vägen?! Det är inte alla som har styrkan att kunna ta emot ett sådant stort ansvar, men det har ni! Helt underbara foton!

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Självklart visste han att det var ni som skulle ge han ett litet liv med SÅ mycket kärlek som ni gav lilla Olle..därför valde han just er. Alla är vi här på jorden för en orsak och alla ska vi lära oss något.
    På de heeelt underbara och oväderliga bilderna Ida gav er ser Olle såå nöjd o välmående ut..det är som om han väntade på att ni varit till Ida o sen kunde han slappna av..
    Så otroligt vackra foton!!:-)

    Sommriga jordgubbskramar till er alla

    SvaraRadera
  4. Olle är ju så galet söt :)
    Tror jag såg er på p&l, ville bara gå fram och ge er en kram för ni verkar så underbara
    Kram lina

    SvaraRadera
  5. Underbara vackra familj, är så stolt och glad att jag får stå er nära. Kramar

    SvaraRadera
  6. Vilken fin familj. Jag är också glad över att få stå er nära. Kramar från faster Britt-Marie

    SvaraRadera
  7. Så fina bilder! Jag förstår att dessa bilder måste betyda oerhört mycket för er. En stor styrkekram!

    SvaraRadera