16 april 2012

Alla dessa sånger

Snön har vräkt ned och lagt sig som ett vitt blött täcke på marken. Träden och buskarna är vita igen. Sorgen har åter kopplat greppet om mig och jag känner att jag måste gråta. Jag tittar på min underbara son som är ett så vackert barn.




Förbannade jävla helvetes värld. Hur kan detta var sant? Hur skall jag överleva i den här världen utan dig? Kan vi inte byta plats? Jag har redan levt ett bra liv. Jag vill ge dig min kropp. Det gör så ont, så jävla ont.

Alla dessa sånger, ut och in i mitt huvud vandrar dem och fastän jag vet att det kommer öppna tårkanalerna startar jag spotify och söker upp dem. Jag behöver vältra mig i sorgen, känna hjärtat brista, kroppen gå sönder och tårarna falla. Jag söker efter Kents låt ”Utan dina andetag”

Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
om du inte ser på
och genomskinlig grå
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Jag tar dig i min famn och går omkring i köket. Sjunger med sprucken röst och våta kinder. Pappa kommer och kramar oss. Du tittar på mig och jag fortsätter lyssna. När tonerna tystnar tittar jag på Häckners och Sundströms version av barnatro på youtube som Bella visat mig några veckor tidigare. Jag känner att vers tre är tillskriven just dig.

Likt en seglare i hamn
blev du lugn i modersfamn,
ömt hon smekte dig och sjöng om himlens land.
Hennes stämma blev så varm,
när du låg vid hennes barm,
hon din framtid lade tryggt i änglars hand.

Barnatro, barnatro,
till himmelen du är en gyllne bro!
Barnatro, barnatro,
till himmelen du är en gyllne bro!



Jag tänker på Karins tårfyllda ansikte när hon lyssnar på barnskivan här hemma i köket tillsammans med barnen.

Du varg,
du varg,
kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Mina fingrar skriver in Laleh i sökrutan på Spotify. Jag klickar på sången ”Some die young”.

I will tell your story if you die
I will tell your story and keep your love the best I can
I will tell them to the children
if we have some, if we have some
But I've always felt a feeling we would die young
Some die young
Some die young

Some, some die young
But you better hold on
so many things i need to say to you
Please don't, don't let me go
and we said we would die together
Some die young
but you better hold on
so many things i need to say to you
Please don't, don't let me go
and we said we would die together

Some die young.

Stefan tar Olle i famnen och går omkring med honom. Jag säger att jag behöver skriva och sätter mig ned. Skriver dessa rader till tonerna av Totta Näslund och ” Bara om min älskade väntar…”.

Om idag inte var en ändlös landsväg
och i natt en vild och krokig stig
Om i morgon inte kändes så oändlig
då är ensamhet ett ord som inte finns

Jag kan inte se min spegelbild i vattnet
Jag kan inte säga sorgelösa ord
Jag hör inte mitt eko slå mot gatan
Kan inte minnas vem jag var igår

Men bara om min älskade väntar
och om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
kan jag bli den jag var igår

Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
en skönhet större än allting som jag vet!

Jag lyssnar och känner att ångestknuten i magen håller på att lossas lite igen. Du är här nu. Din tid är nu. Du lever och du sitter i pappas knä och tittar ut på snöflingorna som dalar ned. Nu går vi ut och fångar flingorna och resten av den här dagen. Jag avslutar med att lyssna till Mitt hjärta är ditt med Rolf Wickström.

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.



5 kommentarer:

  1. Han är underbar.

    Kram Bitte

    SvaraRadera
  2. Ja han är verkligen fin. Och unik! Er kär!
    Din blogg berör mig, jag ler och gråter med er. Läser och gråter ut min egen sorg.
    Jag skulle gärna visa min omtanke på något vis...det får bli en anonym cyberkram.
    Ja, han är verkligen fin. Och unik! Lilla Olle.

    SvaraRadera
  3. <3 Olle,En Vacker Liten Kärlek <3
    /Anneli

    SvaraRadera
  4. Du Älskade människa, din blogg berör mig oerhört!
    Jag läser och jag gråter floder..tårarna vill aldrig sluta flöda......för livets orättvisa......
    Han är underbart vacker er mors lilla Olle!:-)
    Ta hand om varandra, vi alla tänker på er.
    Många o varma cyberkramar till er alla

    SvaraRadera